JOHANNESÖRT

Johannesört är en äkta naturprodukt som lindrar och hjälper mot depression, nedstämdhet, håglöshet, oro, nervösa besvär, ångest och dödsångest.

Att drabbas av nedstämdhet och oro är en normal reaktion på tillfälliga påfrestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer. Vi kan också uppleva oro och ångest om vi hamnar i obehagliga situationer. Det är helt naturligt och en inbyggd funktion för vår överlevnad vid hotande fara. För lindring av oro och ångest finns helt naturligt johannesört att prova.

Johannesört direkt från naturen >

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Inom arbetslivet används begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Med rätt kunskap och insatser kan psykisk ohälsa i arbetslivet förebyggas.

Psykisk ohälsa i allmänna ordalag har ingen klar definition. Ibland används begreppet för psykiska sjukdomar och störningar som det finns diagnos för. Exempel är panikångest, depression och personlighetsstörningar. I andra sammanhang används uttrycket bredare för allmänna problem som stör det psykiska måendet. Stress, oro och sömnbesvär är några exempel.
För arbetslivet finns begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Där ingår depression, ångest, utmattningssyndrom och andra typer av stressrelaterade besvär.

Psykisk ohälsa kan leda till sjukskrivning
Psykiska besvär är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar år 2017 berodde på det. Mellan år 2011 och 2017 mer än fördubblades sjukskrivningarna med anledning av psykiatriska diagnoser.

Orsaker till psykisk ohälsa
Det finns många orsaker till att man drabbas av psykiska problem. Människor är olika sårbara för påfrestningar och även ärftliga faktorer spelar in. Kriser av olika slag, separation, ekonomisk stress och kroppslig sjukdom kan leda till psykiska besvär.
Vi vet i dag att det finns ett vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Men med begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa menas inte att det finns enkla samband mellan arbetet och de psykiska besvären. Ofta spelar faktorer i både arbetslivet och privatlivet in. Oavsett vad som ligger bakom kan arbetsgivaren och företagshälsan göra stor skillnad för såväl individen som arbetsförhållandena.

Signaler på psykisk ohälsa
Här är exempel på olika typer av signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa:
Tidiga signaler, som ständig övertid, mindre engagemang, sömnbesvär, sjuknärvaro
Sena signaler, som osakliga klagomål, trakasserier av arbetskamrater, dåligt arbetsresultat, samarbetssvårigheter
Vanliga kroppssymtom vid stressreaktion och utmattning, som värk, hjärtklappning, mag-/tarmbesvär, yrsel
Vanliga känslomässiga/kognitiva symptom vid stressreaktion och utmattning, som trötthet, nedstämdhet, irritabilitet, sämre minne, sämre koncentration

Depression

Depression är en sjuklig form av nedsatt stämningsläge vilket påverkar människans hela välbefinnande. Sjukdomen är vanlig och ungefär 15-25 procent av befolkningen upplever någon gång i livet en depressionssjukdom.

Varför blir man deprimerad?
Vid depression ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Balansen mellan olika signalsubstanser som serotonin och noradrenalin förändras. Det är inte ovanligt att sjukdomen uppträder hos flera olika personer i samma släkt, det vill säga att sjukdomen till viss del har en ärftlig bakgrund.
Stora och svåra händelser i livet, årstidsväxlingar, vissa mediciner, missbruk av alkohol eller andra droger kan också påverka ämnesomsättningen. Antidepressiv medicin verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan.

En del depressioner har ett tydligt årstidsbundet förlopp, det vill säga de uppträder vanligen vid samma årstid - vanligen höst, vinter eller vår. I sådana fall talar man om Seasonal Affective Disorder (SAD), det vill säga årstidsrelaterad depression. Sjukdomen är mycket vanligare i länder med tydliga årstidsväxlingar och är praktiskt taget okänd söder om Medelhavet. Liten ljusmängd och låg temperatur kan vara en orsak till SAD.
Hur vet man att man är deprimerad?
Det är naturligt att känna sig nedstämd i perioder, och gränsen mellan dessa humörsvängningar och egentlig depression är flytande. Vid depression finns ibland en yttre utlösande faktor, men sjukdomen kan också komma fullständigt oförklarligt, både för den drabbade, familjen och vännerna. På så sätt kan en depression skilja sig från sorg och ledsenhet orsakad av yttre händelser.
De viktigaste symtomen på depression är:
-Bristande intresse eller glädje vid vardagliga aktiviteter och nöjen
-Nedsatt aptit/viktminskning eller ökad aptit/viktökning (tröstätande)
-Nedsatt eller ökad sömn
-Rastlöshet, tröghet
-Minskad sexuell lust
-Mindre energi, trötthet
-Självförringande tankar, självförebråelse, överdriven skuldkänsla
-Oklara kroppsliga besvär, överdriven oro kring kroppslig sjukdom
-Nedsatt koncentrationsförmåga, långsam tankegång, obeslutsamhet
-Återkommande tankar om döden, självmordstankar, självmordsförsök

-Dödsångest

Vad kan man själv göra?
Lär känna din sjukdom
Sök hjälp när symtomen börjar märkas

Oro

Att vara orolig
Oro är en del av livet
Att känna oro ibland hör till livet, oavsett hur gammal du är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra.
Ibland vet du orsaken till din oro men ibland finns den där fast du kanske inte riktigt vet varför. I vissa situationer och perioder i livet kan du vara mer orolig än annars. Det kan till exempel vara om du är rädd för att du själv eller någon nära är sjuk. Eller funderingar över din framtid när det gäller plugg och jobb. Du kanske känner dig orolig för att andra tycker att du inte duger eller att du uppfattar dig själv som konstig eller olik alla andra.
En del kan känna sig oroliga över något som ligger utanför den egen personen, som till exempel om en kompis eller förälder inte mår bra. Eller rädsla för att något hemskt ska hända i världen. Ibland kan oron handla om livet som sådant och har funderingar kring vad som är meningen med livet.
Att vara orolig uppfattas av de flesta som plågsamt, oavsett om det finns en tydlig orsak eller om du inte vet vad oron beror på.
Men oro behöver inte alltid bara vara dåligt. Kanske leder det till att du lättare kan ändra på saker så att det ska bli så bra som möjligt eller att du blir mer alert och beredd på vad som kan hända. Oron kan göra att du blir kreativ och letar efter olika och nya typer av lösningar.
Oron behöver inte stämma med hur det egentligen är
Oro är en känsla och det är inte alltid som känslor stämmer överens med hur det egentligen är. Känslor som du har inom dig styr ofta hur du ser på det som händer runt omkring. Det blir att du letar efter saker och händelser som passar och stärker den känsla du har. Om du till exempel är rädd för att du har en sjukdom söker du kanske både information om den och letar efter tecken och symtom på att du verkligen är sjuk.
Om du är rädd för att inte duga kanske du tolkar andras sätt att tala eller titta på dig som ett tecken på att du verkligen inte duger. Men kanske är det inte alls så egentligen, oron för att inte duga är just en känsla som du själv har och behöver inte innebära att andra verkligen tycker så.
Samtidigt kan en känsla du har aldrig vara fel. Om du är orolig så är den känslan verklig för en själv.
Men om oron tar väldigt mycket tid och plats i ditt liv kan den till och med hindra dig från att göra det du vill. Det i sig kan göra att oron blir värre.
Vad kan jag göra själv?
Ofta kan du hitta sätt att hantera din oro, till exempel genom att fundera på om det finns någon anledning att du oroar dig och att försöka hitta lösningar på det som gör dig orolig. Mindfulness och avslappning kan till exempel vara till hjälp. I bildspelet Ångest kan kännas olika finns tips och råd om vad du kan göra för att det ska kännas bättre.
Ibland kan det hjälpa att prata med någon du har förtroende för. Det kan vara en kompis eller någon annan du gillar som kan hjälpa dig att se saker ur andra synvinklar.
Om du inte vill prata med någon du känner kan du tala med någon i en chatt- eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur man ska komma vidare och vart man kan vända sig. Hit kan du ringa anonymt.
När och var ska jag söka vård?
Ibland kan du behöva ytterligare hjälp och stöd för att må bättre vid oro eller nervösa besvär

Rädsla

Rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad.

Ångest

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad.

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv. Orsaker till denna typ av ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning. Det kan till exempel vara att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka flygplan eftersom panikattacken inträffade på ett flygplan första gången. Det handlar då om sjuklig ångest som beskrivs i olika ångestsyndrom. Till ångestsyndromen räknas traditionellt: paniksyndrom, agorafobi, social ångest eller social fobi, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Numera räknas även separationsångest och selektiv mutism (ofrivillig stumhet) in bland ångestsyndromen, medan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tvångssyndrom (OCD) beskrivs under egna kategorier i det globala psykiatriska klassifikationssystemet DSM-5. Svåra stressituationer i vardagslivet kan leda till ångest, till exempel en skilsmässa eller en livshotande sjukdom. Annat som kan ge ångest är att man missbrukar alkohol eller andra droger. Men man kan också få ångest utan att det finns någon egentlig orsak.

Ångest – starka känslor av oro
Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det finns även behandling som hjälper.
Den här artikeln handlar om ångest hos vuxna. Gäller det ångest hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här.

Symtom på ångest
Ångest är starka känslor av rädsla eller oro, som ofta känns i kroppen. Ångest kan kännas olika för olika människor.
Här är exempel på symtom som du kan få vid ångest:
-Du kan känna att hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
-Du kan få svårt att andas eller känna dig yr.
-Det kan kännas som en klump i magen eller en tyngd över bröstet.
-Du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti.
-Du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
-Du kan känna stickningar eller domningar i händer eller fötter.
-Du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.

Ibland börjar ångesten svagt och blir sedan starkare och starkare.

Ibland kommer den snabbt. Ångest kan ibland kännas så starkt att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men du dör inte av ångest. Reaktionen är inte farlig, och ångesten går över av sig själv.
Långvariga följder av ångest
Den största risken med att leva med ångest en längre tid är att du börjar undvika situationer och platser som riskerar att ge eller öka din ångest. När du börjar undvika sådant som du tror kan ge dig ångest, hindras du från att leva det liv du egentligen vill. Det gör att ångesten förvärras och tar mer plats i din tillvaro.
Långvarig ångest kan göra att du blir känsligare för stress, känner dig rastlös, otålig och lättirriterad. Du kan också få sömnsvårigheter. Om du använder alkohol eller droger för att lindra din ångest finns det en risk att du utvecklar ett beroende. Därför är det viktigt att du lär dig att hantera din ångest på andra sätt.

Panikattack – när ångesten kommer plötsligt
Stark ångest som kommer plötsligt kallas för panikattack. En panikattack känns mycket tydligt i kroppen. Du kan bli yr, och det kan kännas som att du ska svimma. När det känns så starkt i kroppen kan du tro att du är sjuk, till exempel att du har fått ett fel på hjärtat. Du kan känna overklighetskänslor eller rädsla för att dö.
En panikattack kommer ofta oväntat, när du inte är förberedd. Det är inte ovanligt att få en panikattack till exempel när du vilar eller slappnar av. Att få en panikattack känns mycket skrämmande. Men det är inte farligt, och panikattacken går över av sig själv.
Har du återkommande panikattacker under en längre period och är rädd för att få dessa attacker kan du ha det som kallas paniksyndrom. Det finns behandling som hjälper mot paniksyndrom.

Vad är ångest och vad beror den på?
Ångest är reaktioner från nervsystemet som inte går att styra. Det är obehagligt och skrämmande att ha ångest, men det är inte farligt. Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Ju mer du undviker din ångest, desto mer kan den påverka dig.

Varför får jag ångest?
Ångest är inte ett tecken på att det är något fel på dig. Det är en naturlig reaktion på att någonting skrämmer dig.
Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.
Syftet med ångest är egentligen överlevnad. Ångesten ger dig extra energi, så att du skulle kunna springa snabbt och försvara dig eller fly undan ett hot. Det är den extra energin som du upplever som ångest.
Hjärnan kan inte skilja på verkligt hot och rädsla
Ibland kan det räcka med en tanke för att ångesten ska komma. Det spelar ingen roll om hotet är verkligt eller inte. Din hjärna kan inte skilja på en rädsla som bygger på tankar och ett verkligt hot. Kroppens reaktioner blir desamma.
Du kan också få ångest av vissa situationer, kanske för att de påminner dig om någonting som har skrämt dig tidigare i l

Dödsångest

Dödsångest eller thanatofobi är en morbid, onormal eller varaktig rädsla för sin egen död, eller för sitt pågående eller framtida döende. En definition av dödsångest är att det är en känsla av extrem näst intill outhärdlig upplevelse, där de som drabbas är skräckslagna för att ens nämna ordet/ tillståndet dödsångest, skräck och eller oro för, eller upptagenhet vid tanken på att vara, döende eller att inte längre finnas till.

Dödsångest är även en intelligent insikt att jag som människa kommer att dö förr eller senare.

En helt naturlig del av dödsångest är vid svår smärta och vid livets slutskede.

Prestationsångest

Prestationsångest är rädsla för att misslyckas eller rädsla för att man inte ska lyckas leva upp till sina egna eller andras förväntningar. Det räknas inte som en psykiatrisk diagnos, men man kan ändå må psykiskt dåligt om man har prestationsångest.
När man har prestationsångest känner man sig rädd för att bli granskad och bedömd och då bli avslöjad med att inte duga. Man känner sig också rädd för att bli förödmjukad om det skulle hända.
Prestationsångest är en känsla och är mycket sällan kopplad till det man faktiskt presterar. Det är få som faktiskt presterar sämre för att de har prestationsångest. Det handlar oftast om hur man själv upplever och värderar sin prestation. Man fastnar i att tänka negativt, älta och nedvärdera den prestation man gjort och har svårt att känna sig glad och stolt över det man gör. En person som har prestationsångest ställer ofta höga krav på sig själv och sina prestationer. Många är perfektionister.

Situationer när man kan få prestationsångest kan till exempel vara:
Inför prov eller redovisningar i skolan
När man ska skriva en uppsats eller liknande
I samband med till exempel musik-, dans- eller teaterframträdanden
I samband med idrottande, till exempel inför tävlingar och matcher
I situationer när man måste visa upp sig själv, till exempel ska ha sex.

Ibland kan prestationsångest faktiskt vara något positivt.

Det kan göra att man att man samlar sig och förbereder sig mer så att man verkligen lyckas prestera bättre.
Det är flera saker som kännetecknar prestationsångest:
Kroppen reagerar. Man kan till exempel få hjärtklappning, ökad puls, svettningar, darrningar, känna att man får svårt att andas, känna sig illamående eller få panikkänslor.
Negativa och överdrivna tankar om att misslyckas och värderas negativt av andra. Tankarna finns både före, under och efter situationen där man förväntas prestera.

Förväntansångest före situationer där man behöver prestera. Man målar upp många tänkbara negativa scenarior om hur illa det kommer att gå.
Ältande efter situationen när man har presterat något. Man kan älta långt efteråt och få ångestfyllda tankar om hur man kan ha uppfattats. De negativa tankarna vägs sällan eller aldrig upp av positiva tankar.
Man undviker situationer som väcker ångest och rädsla. Det kan kännas skönt för stunden, men gör att man aldrig får pröva sin förmåga eller lära sig att hantera ångesten. Då kommer rädslan och de starka fantasierna om skräckscenarierna att finnas kvar. Det kan i sin tur leda till att man börjar undvika fler och fler situationer och på så sätt bli begränsad i livet och tillvaron.

Johannesört kan användas till te, i kaffe, fil och youghurt och  som krydda i mat, bröd, grytor, soppor och såser. Förr i tiden användes johannesört flitigt som krydda i brännvin och sprit för att undvika att må dåligt vid festande så kallad baksmälla.

Äkta Johannesört direkt från naturen >